Stark återkomst för Burzum
RecensionerVarg Vikernes. De flesta som läser det här känner troligen till historien bakom ett av de mest omtalade Black Metal-bandens skapare, hans dåd under 90-talet och fängelsetiden samt skriverierna om honom i media. Efter många års fängelse för kyrkbränder och mord är han nu släppt på fri fot. Burzum har återvänt med en ny skiva. Jag vill även klargöra att jag inte stöder de nämnda handlingarna och detta kommer att handla om den nya skivans musik och inte mycket om vad Burzum står för eller inte står för.
Belus lyder titeln. Först var det tänkt att den skulle gå under namnet ”Den vita Guden”, men det ändrades. Om det var på grund av vissa politiskt korrekta klagomål eller Vikernes egna val känner jag inte till så mycket om, men titeln var aldrig tänkt att syfta på hudfärg så att få det till något ”rasistiskt” är absurt.

Burzums nya skiva
Om vi kollar på omslagsbilden till skivan så ser vi att Burzums logo har ändrats, likaså typsnittet på skivtiteln. En låtlista, ett releasedatum samt texterna är redan släppta på den officiella hemsidan också. Det existerar ett smakprov på Belus som har skickats runt på olika musikforum och som många anser låter mindre bra, man kan säga att en del blev besvikna på det de hörde. Nu när jag har lyssnat igenom hela skivans alla fullständiga låtar så är min tanke att smakprovet som finns ute inte alls gör skivan rättvisa.
Skivan börjar med ett kort intro för att sedan gå över till låt 2, Belus’ Død som börjar väldigt bra med en kraftfull melodi. Man hör direkt att det är Burzum, det här låter precis som det ska. Inget fel alls här. Även om sången inte är som den var på tidigare släpp så låter det fortfarande iskallt och rått.
Glemselens Elv börjar med ett välspelat, långsamt riff som även det här låter bra. Det är fortfarande samma ”Burzum-känsla” i musiken. Mot slutet kan vi även höra en tyst skönsång.
Kaimadalthas’ Nedstigning, är inte alls lika bra. Här är riffet tröttsammare, även om det duger. Musiken är aggressiv även om refrängen sjungs med skönsång; ”Jeg reiser til mørkets dyp der alt er dødt”, och efter en bit in, ungefär efter halva låten, når vi fram till ett starkare, mäktigare elgitarr-riff som bra variering i de annars nästan lite tråkiga delarna av låten. Här bjuds vi även på mer skönsång.
Sverddans heter nästa spår, det är även här ett aggressivt ”sound”, inte lika mycket som gamla Burzum med sången här heller, men det är långt ifrån dåligt.
Låt 6: Keliohesten maler på med en mörk och rå melodi. Låten kommer igång efter ungefär halva tiden med en mer varierande slinga och iskalla skrik.
I Morgenrøde möts vi av ett mycket långsamt gitarrspel efter ett tag, med bra trummor och sång (även om större delen består av endast musik). Låten tycker jag är bättre än några av de lite tråkigare som dök upp efter de 2-3 första spåren på skivan.
Sista låten, Belus’ Tilbakekomst, skiljer sig inte så mycket från de övriga förutom att här är det ingen sång överhuvudtaget.
Allt som allt är Belus en värdig tillbakakomst från Burzums sida som jag tror kommer göra fansen iallafall rätt så nöjda. Visst är svårslagna släpp som Filosofem bättre, alla gånger, men den här skivan har ändå kvar en del av Burzums Black Metal-känsla tycker jag. Vikernes sång/skrik låter inte som på de äldre skivorna men den är fortfarande iskall och mycket rå. Det är en hel del fina melodier och ett väldigt tungt och malande ljud som man direkt associerar med just den här artistens egna stil.
Det är helt klart en bra återkomst till musikskapandet för Varg, vi konservativa får nöja oss med att han har bytt typsnitt och inte har kvar samma sångröst, men jag kan verkligen inte säga att det här är ett riktigt dåligt släpp. Det är långt ifrån ”dåligt”, ”tråkigt” eller något av det man har hört kommenteras om kring de korta och meningslösa smakproven. För att få en helhetsbild av skivan krävs det alltså en genomlyssning av de hela låtarna enligt mig, så håll uppe erat hopp, ni som trodde att detta skulle bli något extremt negativt. Burzum lever vidare med ännu ett verk där naturromantik och historia spelar stor roll i musikens atmosfär.
Jag rekommenderar fans till Burzum att införskaffa Belus. Den släpptes den 8 mars i år.
Denna recension är tidigare publicerad på bloggen Le Clairon. Bloggen är väl värd ett besök.
Mer information om Burzum kan läsas på bandets hemsida.
Skivan Belus kan köpas här.














lyssnat på den o får säga att den va rätt usel jämfört med tidigare släpp
Lägg inte energi på skräpmusik, här förslag på artister värda att ägna uppmärksamhet:
Månegarm
Emeth
Psycroptic
Blood Red Throne
Aeon
Spawn of Possession
Deicide
Kreator
Arsis
Kronos
Origin
Unmerciful
Tyckte skivan var skräp (och då anser jag Burzum vara mitt absoluta favoritband när det kommer till black metal) men har man gjort en skiva som ”Filosofem” så är det rätt svårslaget, tror många hade stora förväntningar. Dock tycks ju majoriteten gilla skivan, vissa med motiveringar att trumandet är tightare, hans ”sång” är förbättrad och dylikt. För mig har det bara gått för lång tid och jag önskar att han inte hade släppt den här skivan, åtminstone inte under namnet ”Burzum”. Hans otighta trumspel och skräniga kråksång var inte något negativt inslag i hans musik. ”Belus” får godkänt av mig men då är jag generös.
Vad roligt att läsa en recension om Burzums nya skiva på Realisten!
Har precis lyssnat igenom skivan och jag skulle vilja påstå att den är riktigt bra, även om jag nog också har Filosofem som min favorit. Var helt förtrollad som tonåring och lyssnade på Dunkelheit om och om igen. Men efter några lyssningar så kanske den här skivan också kommer att vara mig lika kär.
Även om denna recension inte berör upphovsmannen så mycket så har några kommentarer nämnt honom. Och jag kan väl också ha mina åsikter om Vikernes handlingar men att degradera honom till en kyrkbrännande ”psykopat-lajvare” är liksom inte riktigt hederligt. Läs gärna vad han själv beskriver om sina värderingar, musik och handlingar på Burzums hemsida som finns länkad i recensionen.
Och Vikernes har en annan uppfattning än t.ex. [Vanadis] när det gäller kyrkor som nordiskt kulturarv helt enkelt. Kyrkbränderna var nog en symbolisk handling då många av dessa kyrkor restes där de kristna förstört och bränt ned nordiska heliga platser.
Utan att vara kristen så håller jag med [Vanadis] om att hans brott är vidriga. Men artikeln handlar handlar inte om det. Vikernes musik har varit banbrytande. Den här skivan bryter ingen ny is men är inte dålig. Vi måste skilja på insatserna från musikern Vikernes och hans andra handlingar.
No offence, men Vargs handlinger og holdninger er bedre enn musikken hans.
Forutenom Hlidskjalf er Burzum metal for det meste en samling skrik og skrål med bråkete ulyder i bakgrunnen. Det er forferdelig å høre på.
Sen när skulle en dömd mördare, pyroman och psykopat-lajvare vara intressant för oss Svenskar?
Denne man drog sig inte för att bränna ner tusenåriga nordiska kulturarv (jag pratar då om hantverket och inte det faktum att det var kyrkor) byggda av våra skickliga hantverkande förfäder .
Varg borde dingla..
Riktigt trevligt och kul att ni ville ta med min recension, jag tackar så mycket.
/LaDecima