”Folkgemenskap är att bry sig om sin granne”

Ett nätverk som kallar sig Kusinerna har dykt upp. Människor med nationalistiska grundvärderingar har gått samman för att praktisera folkgemenskap i handling. Bakom Kusinerna står människor som brinner för att hjälpa sina medmänniskor och som vill göra allvar av allt tal om att värna om sina medmänniskor. Ett så intressant projekt vill vi naturligtvis veta mer om så Realisten.se sökte upp människorna bakom Kusinerna och till vår glädje ställde de upp på en intervju för våra läsare. Nyligen lanserade Kusinerna sin hemsida. Vill du veta mer om Kusinerna eller komma i kontakt med dem så finner du deras adress efter intervjun.

Realisten.se: Kan du berätta om hur idén med Kusinerna växte fram?
Kusinerna: Alla väljer, utifrån vem och vad man är, olika sätt att göra saker. Kusinerna bildades av personer med en tro på konkret aktivism och synliga resultat/handlingar. De flesta folkhjältarna har varit just folkliga och genom detta vunnit folkets stöd, tillit och förtroende. Det var den väg vi ville gå – en handling säger som bekant alltid mer än ord, oavsett hur välformulerat dessa än läggs fram.

Vill du först beskriva syftet Kusinerna?
Att genom just handling vinna folks förtroende och därigenom skapa en tillit till nationalism vilken ligger långt borta från den bild massmedia förmedlar. Rörelsen måste integreras i det samhälle den önskar påverka och rädda – detta sker enklast genom att vinna gemene mans tillit och övertygelse.

Varför just namnet Kusinerna?
Då någon är en riktig vän, presenterar en korsikan honom eller henne som sin kusin. Vi valde namnet just för att det skulle symbolisera familjekänslan vi vill skapa. Att vara ansluten till Kusinerna är ett socialt åtagande, och en av oss är aldrig ensam. Vart han eller hon än går i Sverige finns för det mesta någon nära som kan hjälpa. Två medlemmar som möts vet, att de troligen kommer bra överens och kan lita på varandra.

Ni vill i handling förverkliga folkgemenskapstanken. Kan du i korthet beskriva för den oinsatte vad folkgemenskap är?
Då man ser Amishfolket i filmen ”vittne till mord” gemensamt resa en byfrändes lada må det se kolorerat och naivt ut, men vi tror att de flesta vill uppleva just den tillit, gemenskap och trygghet scenen återspeglar. Folkgemenskap är att lita på och bry sig om sin granne och dennes familj, inte bara rycka på axlarna åt den trötta och utarbetade cafépersonalen som inte hinner torka av borden, att stanna för att hjälpa den som fått stopp på bilen, att handla för den äldre som inte kan ta sig till affären den kalla och blåsiga dagen.

Vi måste se oss som en enhet – och att ge godhet ger alltid godhet tillbaka. Det handlar i dagens samhälle inte bara om att bry sig om andra – det handlar lika mycket om att tro på, att godhet alltid lönar sig.

Har Kusinerna utvecklats som du tänkt eller har planerna ändrats på vägen? Hur i så fall?
Man lär sig alltid på vägen och självklart har vi ibland hamnat på oplanerade stråk; detta har emellertid alltid visat sig positivt – hittills har vi inte upplevt ett enda bakslag eller stor besvikelse. Förklaringen till detta är troligen att vi rekryterar utifrån vad personen är och inte i första hand kan. Alltför många stirrar sig vid nätverksbyggande blinda på t ex tekniska kunskaper medan vi prioriterar social kompetens och empati.

Vi måste nog säga att vår grundidé alltjämt håller men verksamheten kommer att breddas. Det är viktigt att inte starta projekt om man inte har kraft att slutföra dem eller stå ut med en kontinuitet; därför växer vi sakta och tar ett nytt steg först då vi är säkra på att varje ny tuva säkert bär.

Finns det planer att gå vidare, dvs arbeta på flera plan? Ska ni tjäna in pengar genom försäljning eller ska ni bara förlita er på bidrag?
Vi avser att skaffa en egen ekonomi och har redan nu en grundplåt. Likt de flesta sammanslutningar i rörelsen siktar vi på t ex. företag av olika slag. Vårt kontaktnät innefattar många hantverkare, vilket skulle förbilliga en lokalrenovering eller installation av maskiner, ombyggnation etc.

Vi kommer att så småningom köpa en fastighet vilken kommer att tjäna som ett slags rekreationscentrum för de anslutna. Vi ser då helst denna fastighet belägen i en för oss passande by vilken vi sedan med nätverkets hjälp kunde stödja.

Har ni fått det mottagande ni förväntade er? Hur har responsen varit?
I ärlighetens namn har mottagandet varit större och bättre än vad vi förväntat oss. Vi har bara mött positiva personer och sedan vår hemsida lanserades har många skrivit till oss för att erbjuda sina tjänster.

Vi tror totalt på det vi gör. Det känns som om Kusinerna kan bli mer än en av många projekt-dagsländor och drömmar. Vi är dock inte bättre än de som ingår och hoppas, att vi främst kan inspirera andra till att skapa liknande nätverk. Skulle så ske, hälsar vi i så fall detta med största glädje och skulle erbjuda våra ”konkurrenter” all hjälp.

Man får lite intryck av att ni är uppbyggt som en orden eller frimurarloge. Med det menar jag att ni inte har några öppna representanter och att syftet är att hjälpa sin omgivning. Känns jämförelsen träffande och finns det en tanke bakom den lite mystiska fasaden?
Vid första anblicken kan det faktiskt te sig så, ja. I likhet med de flesta nationella sammanslutningar är vi ständigt utsatta för försök till infiltrering. Många som skriver till oss är oseriösa med en önskan att avslöja våra förmodade dolda, ondskefulla syften. Att inte dela ut medlemslistor är ett sätt att skydda de anslutna – den som vill nysta upp Kusinkedjan kommer inte speciellt långt. Vi kommer även att inom nätverket dela ut speciella ”idkort” med vilkas hjälp två släktingar kan identifiera varandra – att låna eller använda ett upphittat eller stulet kort hjälper inte, vårt system kommer att avslöja en bedragare.

Fasaden borde vara onödig, men massmedias enträgna smutskastning gör att vi som andra inom den nationella sektorn tvingas tillgripa diskretion för att skydda oss. Ett i mina egna ögon typiskt försök att så tvivel hos gemene man var då Folkfronten skänkte kläder till behövande. Istället för att med lovord uppmuntra att kläder skänktes, lades energi på att söka genomskåda det verkliga skälet till varför ”nazister” skänkte något?

Vissa brottslingar ges favörer i form av t ex utbildningar och chans efter chans – detta är människor som bevisligen gjort andra människor illa, kanske rånat och svindlat. Likväl finns bland folket förståelse och empati för vad de gjort då de nu ”blivit nya människor” – något som brukar vara över efter ca ett år. Varför läggs massmedial energi ner på att med heroisk journalistik sätta goda gärningar i ”avslöjandets obarmhärtiga, kalla ljus?” Detta är, enligt oss, ett omoget slöseri med tid och kraft.

Vi ser således med oförstående på varför angrepp på den som utför en gärning ter sig viktigare än gärningen i sig? Skulle någon av våra folkvalda neka att få blod eller vägra låta sig räddas från drunkning av en nationellt ansluten?

Söker ni människor med något speciellt kunnande nu?
De flesta sätter likhetstecken mellan Kusinerna och aktioner, men dessa är mer ett sätt att visa vad vi förmår samt att, vilket tidigare sagts, söka uppmuntra andra till liknande handlingar. Vår största uppgift är dock att på sikt bygga ett homogent nätverk med folkgemenskap som mål. Vi fokuserar på individens natur, förmåga till empati och vilja till samarbete. Yrken kommer i andra hand; en t ex hög utbildning inom IT är för oss en bonus, men inte något som vi ansluter för att bli betjänta av.

Skulle speciell kunskap visa sig nödvändigt för en aktion och vi inte själva kan erbjuda denna är vi inte främmande för att både bland nationella och ickenationella efterlysa denna kompetens. Vi kan även tänka oss att skapa – och samarbeta med – utanför Kusinerna mer eller mindre tillfälliga arbetsgrupper.

Hur kan man hjälpa er?
Genom att ta kontakt med oss, och då öppet och ärligt berätta hur man känner inför vårt koncept och även vad man själv anser sig kunna bidra med.

Vill ni tillägga något?
Vi tror att Kusinerna är sammanslutningen alla i någon form vill tillhöra; många är dessvärre skeptiska då konceptet verkar för bra, för osant. Vi har likväl kommit långt på kort tid, detta tack vare hjälp från olika håll, bl a genom vår officiella användare på Nordisk, bloggen Rakryggad och nu denna möjlighet att här i Realisten få berätta om oss. Vi vill även tacka de människor som hittills donerat kläder och saker samt på alla andra sätt hjälpt oss i vår strävan.

Tack alltså för hjälp och tillit – vi hoppas på förmånen att kunna ge just detta tillbaka.

Med detta tackar vi Kusinerna för att de tog sig tid för att besvara våra frågor och önskar initiativet all lycka. Vill du som läsare komma i kontakt med Kusinerna så besök deras hemsida för mer information: http://www.kusinerna.info.