Turners dagböcker av Andrew Macdonald

Turners dagböcker finns nu på marknaden.

För över 30 år sedan släpptes boken The Turner Diaries av Andrew Macdonald. Bakom pseudonymen finns den amerikanska politikern dr. William Pierce. Innan jag fortsätter skriva känns det dock lämpligt att påpeka att boken är en roman och anledningen till påpekandet är att boken beskyllts för att vara allt från en rasistbibel till en manual för terrorister – att den inte fungerar speciellt bra som något av detta verkar inte bekomma kritikerna. Som en underhållande och tankeväckande roman har den däremot enorma kvalitéer.

Hundra år efter revolutionen publiceras några dagböcker som har hittats. Dessa tillhörde en person som var delaktig i revolutionen och ingick i den inre kärna som kallas för Orden. Dagboksförfattaren, Earl Turner, låter läsaren följa med under en avgörande tid då vita amerikaner går till angrepp mot systemet med avsikt att ta över. Eftersom det redan i inledningen av boken framgår att en revolution förändrat landet så förstår man att de kommer att lyckas, men vägen dit är lång och våldsam.

Earl Turner låter oss följa sina tankar om politik och revolutionär strategi. Han lever i ett Amerika med strukturell och total diskriminering av den vita befolkningen och han har liksom många andra amerikaner tröttnat för länge sedan. När Turner fått nog började han engagera sig i en rasmedveten organisation och en tid därefter beslutade regeringen, genom Cohens lag, att införa ett vapenförbud i landet. Detta får det att börja koka hos amerikanerna vars rätt att äga vapen är heligt och i många fall livsnödvändigt i en tid då beväpnade gäng angriper, hotar, rånar och mördar alla vita som inte kan försvara sig. I ett land med oerhörda mängder illegala vapen är det minst sagt en säkerhet för den laglydiga befolkningen att i alla fall kunna försvara sig själva, sin familj och sin egendom om de angrips.

Även om det rör sig om en blodig roman med mängder av skottlossningar, vedergällningar, avrättningar, våld och terrorism så innehåller boken också politiska budskap.

Bland budskapen tycker jag mig finna kritik mot övervakningssamhället som har blivit ungefär lika omfattande som han förutsåg. När boken skrevs tyckte säkert en och annan läsare att han överdrev, även om bevakningen inte är fullt så utvecklad som i George Orwells 1984. I dag vet vi att övervakningssystemet har gått så långt. Genom USA Patriot Act som infördes efter terrordåden den 11 september har inskränkningen av den personliga integriteten nu faktiskt gått ännu längre än i Turners dagböcker.

I boken finns det också stark kritik mot människors egoism och mot konservativa strömningar. Turner noterar hur många konservativa individer som i åratal talat om vad som skulle hända ifall staten tog ifrån dem deras vapen plötsligt drar sig undan för att slippa gå till handling. Väldigt många människor tänker på sin egen profit och framgång och applåderar gärna i hemlighet andras offervilja men är inte själva beredda att lyfta minsta finger för att förändringar skall ske. Detta är ett återkommande tema hos William Pierces skrivande. I boken Folknationalism framförs samma kritik och fenomenet förekommer i högsta grad även i dagens Sverige där ryggdunkandet sker ofta till nationella gatuaktivister från ”Svenssons” eller karriärister som annars knappt vågar yttra kritik mot samhällsutvecklingen.

I boken förekommer också befogad kritik mot rasblandning och när Turner beskriver hur samhället fungerar, eller inte fungerar som följd av bland annat så kallad positiv särbehandling, så är det lätt att hålla med. På ett lättförståeligt sätt visar han att multirasliga samhällen, integration och särbehandling inte kan fungera. Det ger ett samhälle som saknar en gemensam bas, handlingskraft och styrka utan i stället bottnar i egoism, rädsla och svaghet. I boken blir detta en fördel eftersom det underlättar för revoltörerna som själva har all den styrka som samhället saknar.

I romanen skriver Earl Turner om vikten av att göra motstånd när det inte finns några andra lösningar men han påpekar samtidigt tydligt att det finns tider där försök till en sådan revolution är direkt skadlig. Det är ytterst tydligt att det kan krävas många offer för att i slutändan skapa ett bra samhälle, men om dessa inte offras så kommer alla att bli offer. Det behöver inte vara genom en väpnad revolution men genom en förändring för vårt folks bästa så kommer andra att hamna i kläm.

Boken är ingen ljum avhandling eller ett försiktigt inlägg i en torr diskussion utan boken är ett hårt slag i ansiktet på den som inte förstått att det inte räcker att visa att man har rätt när man har en kniv mot strupen. Boken är en science fiction roman som trollbinder i sina snabba vändningar, intensiva strider och spännande intriger, den avskräcker med det fruktansvärda våld kriget innebär och om något så inspirerar den till att göra allt för att samma situation inte skall uppkomma i en verklig framtid. Boken manar till eftertanke och vilja att agera innan samhället spårat ur totalt. Efter att ha fått boken i min hand gläds jag åt att det finns förmåga att producera högkvalitativa produktioner i Sverige och trots att jag tidigare läst den engelska utgåvan kunde jag inte denna gång lägga boken ifrån mig innan jag läst den från pärm till pärm. Turners dagböcker är en välskriven, underhållande, rolig, känsloväckande och inspirerande bok. Boken är en modern klassiker som jag varmt rekommenderar alla att läsa, alla då förutom moraltanter som inte klarar av att skilja på fiction och verklighet.