Mona Sahlin föreslås bli ny partiledare för socialdemokraterna

Idag har det blivit offentligt att Mona Sahlin är den socialdemokratiska valberedningens enda kandidat som partiledare. Mona Sahlin är ett namn som ofta får nationalistiskt orienterade personer att få något mörkt i ögonen eftersom hon så tydligt symboliserar motsatsen för allt det som nationalismen står för. Mona Sahlin har blivit det självklara valetför socialdemokraternas valberedning som letts av Lena Hjelm-Wallénsedan starka grupper i partiet förklarat att nästa partiledare måste vara en kvinna och alla mer lämpliga kvinnor gjort klart att de inte ställer upp som partiledare.

Det är inte första gången som Mona Sahlin är aktuell som partiledare för socialdemokraterna. När Ingvar Carlsson 1995 fört Sverige in i EU och därmed lämnat avtryck som svensk statsminister meddelade han att han skulle lämna partiledarskapet. Den mest aktuella efterträdaren då var Mona Sahlin.

Svarta löner, licensskolk och stöld av statens pengar
Visserligen hade hon visat sig vara något av en slarver. När hon utnämnts till arbetsmarknadsminister i Ingvar Carlssons regering 1990 avslöjades det att hon hade betalat svart för den dagmamma som hon lämnat sina barn hos. 2006 skulle liknande avslöjanden få Cecilia Stegö Chilò och Maria Borelius att lämna sina ministeruppdrag i Fredrik Reinfeldts regering. Nu kanske någon inflikar att dessa inte bara betalat svarta löner utan även struntat i att betala TV-licens. Ett lustigt påpekande i så fall eftersom Mona Sahlin 1993 avslöjades som en licensskolkare.

Dessa händelser hade dock inte orsakat några större skandaler och 1995 stod alltså Mona Sahlin redo att ta över rodret för det Socialdemokratiska arbetarepartiet. Nära uppdraget som Sveriges nästa statsminister utsattes Sahlin naturligtvis för extra hård granskning från media som snabbt gav resultat. Expressen avslöjade att hon hade köpt kläder och hyrt en privat bil med sitt tjänstekort. Hon hade dessutom tagit ut tusentals kronor i kontanter genom sitt betalkort som egentligen var till för att hon skulle kunna betala sina arbetsresor och andra omkostnader i tjänsten. Hon hade till och med använt kortet på semestern. Naturligtvis hade alla uttag uppmärksammats och staten krävde tillbaka pengarna från henne vilket ofta tog flera månader. Det var alltså inte någon engångsföreteelse när Sahlin köpte Toblerone, blöjor och cigaretter som man lätt kan tro när media idag talar om Sahlins övertramp. Dessa inköp var bara de sista av en lång rad privata inköp som tog slut först när hon avslöjades.

Sveriges tidigare statsminister Göran Persson tappade stöd hos folket. Till sist tycket folket så illa om honom att de i desperation röstade för en borgerlig regering

När hon avslöjades kallade hon till presskonferens och framförde dels att hon varit slarvig och ångrade sig och dels att hon utsatts för en orättvis granskning och press från media. Hon berättade också att hon skulle ta ”time-out”. Sin ”time-out” tog hon i Mauritius. Med sig till det oerhört dyra turistmålet hade hon förutom hela familjen också sin assistent och två livvakter. Hela resan, inklusive allas boende på femstjärnigt hotell stod skattebetalarna för. När detta avslöjades blev hennes ”time-out” något längre än vad hon tänkt och många hoppades nog att hon aldrig skulle komma tillbaks till politiken.

2002 var hon dock tillbaka med full kraft och röstadesåter in i riksdagen och blev integrations- och demokratiminister i Göran Perssons regering. 2004 blev hon istället samhällsbyggnadsminister. Hennes tidigare stölder från staten och uteblivna skattepengar försökte man att inte låtsas om, istället lyftes hennes egna devis om att ”det är häftigt att betala skatt” fram då och då.

Byter gärna åsikt, lat och oberäknelig
Hennes ovilja att betala skatt och själv betala för privata varor kan dock handla om ren och skär lathet och arrogans. Det kan man i alla fall lockas att tro när man hör kritiken mot Mona Sahlin som kommer från estländaren Enn Kokk. Enn Kokk är inte vem som helst utan ett av socialdemokraternas tyngre namn. Han har länge rört sig i socialdemokraternas inre kretsar och är sedan 1986 gift med den tidigare talmannen Birgitta Dahl. Han har varit redaktör och utgivare av flera socialdemokratiska tidningar, framför allt socialdemokraternas flaggskepp Aktuellt i politiken. Han har också jobbat nära Mona Sahlin. Även om hans namn kanske inte är välkänt bland svenskarna så är han alltså en person med god personkännedom inom socialdemokraterna.

På sin blogg på internet skriver Enn Kokk följande om Mona Sahlins sinne för detaljer och hårt arbete: ”Som SSUare var hon snarast traditionalist, men sen har hon mer och mer lierat sig med förnyarna (som ju numera återfinns i partiet). Mitt intryck av henne – jag har jobbat nära henne under hennes tid som partisekreterare – är att hon agerar mer efter vart hon känner att vinden blåser än efter djupt grundad övertygelse och framför allt kunskap. De gånger hon bad mig om underlag för något, ville hon aldrig läsa några vidlyftiga papper, som hon själv måste tolka; nej, korta sammanfattningar skulle det vara. Hon var ganska lat. Hon la sig praktiskt taget aldrig i vad jag som ansvarig funktionär tog upp på VU- och partistyrelsedagordningarna (vilket ju var kul för mig) utan skrev bara raskt sin namteckning på kallelsepapperet.”

Lena Hjelm-Wallén har lett valberedningen som nu är enig om att Mona Sahlin ska föra socialdemokratin framåt

Vidare förklarar Enn Kokk att Mona Sahlin var ”fruktansvärt oberäknelig” eftersom man aldrig visste om hon skulle dyka upp på avtalade möten eller inte. Det spelade ingen roll om det rörde sig om interna möten eller offentliga representationer utomlands. Mona Sahlin kom om hon kände för det. Man kan fundera över hur de egenskaper som nu redovisatskan få henne att i Lena Hjelm-Walléns och valberedningens ögon att platsa som Sveriges statsminister. Hon måste ju ha många andra, goda, egenskaper.

Minoritetspolitikens frontfigur
Politiskt står hon för oerhört mycket som vi nationalister ser med avsky på. Hon älskar det mångkulturella samhället mer än någonting annat. Hennes kärlek till det mångkulturella har inte fått henne att flytta ut till Tensta eller någon av de andra förorterna där mångkulturen utvecklas i realiteten men väl till att i uttalanden förneka det svenska folket sin historia. Gång på gång har hon lyft fram andra folks kulturer medan hon förnekat och förlöjligat den svenska kulturen.

I mars 2002 talade Mona Sahlin inför det turkiska ungdomsförbundets ”Euroturk”. Under mötet vände hon sig till de turkiska ungdomarna och sade:

”Jag tror att det lite är det som gör svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommar och sådana töntiga saker.”

Uttalandet var inget isolerat uttalande som kan förklaras som ett misstag. Det kan inte ens förklaras som något nedsättande skämt som Mona Sahlin drog speciellt för de turkiska ungdomarna med förhoppning att det skulle stanna där. I P1 Morgon den 17 mars 2001 hade hon nämligen redan varit inne på samma spår:

”Vi borde ju fundera mycket över vad menar vi med svensk kultur. Ofta tror jag att det är en väldig avundsjuka från oss att den som kommer från Turkiet eller Iran eller Somalia har ofta så mycket mer självklar stolthet över språk, traditioner som de förstås vill bevara och det känner vi oss ofta hotade av just därför att vad har vi, sjunga liksom runt granen eller runt midsommarstången […] Så att det är snarare det som är en viktig del i integrationen att få svenskar att också uppskatta kultur och inte att kultur är ett sätt att föra över det svenska till dom andra som det då heter”.

När Mona Sahlin i egenskap av integrationsminister var inbjuden talare vid Kurdiska Riksförbundets 20:e kongress den 4-5 maj 2002 passade hon på att hylla kurderna för allt de bidragit med till Sverige. Hon lovade också kurderna att arbeta hårt mot den nationella rörelsen:

”Jag vill också tacka er för så många bidrag som er grupp erbjudit det svenska samhället, genom att ni finns här som kurder och inte minst det arbete som er ordförande gör. Ert arbete visar hur Sverige har förändrats under de senare åren. Att så många olika språk, historier som Sverige har berikats av. Jag skall säga tydligt som er ordförande säger så ofta att mångfalden i Sverige är en rikedom som inte kostar något. […] Jag vill också uttrycka mitt stora stöd för det kurdiska folket, för ert land och för er rätt för eget språk och namn. Det kurdiska folket har lidit under lång tid. Den första friheten vi gemensam kan känna är ´Alla folks frihet och i hela världen fred´. Den andra friheten är mot rasism och främlingsfientlighet som växer i olika delar av Europa där rasistiska rörelser går fram ordentligt. Också i Sverige finns det rasism och främlingsfientlighet. Därför måste vi gemensamt kämpa hårt mot denna farliga rörelse.”

Man skulle kunna skriva mycket om denna kvinna. Hennes intresse för så kallade minoritetsgrupper har bland annat medfört att hon 2002 utnämndes till årets hetero av bögtidningen QX:s läsare. I motiveringen stod bland annat att hon ”mjukat upp resten av partiet” i frågor kring homosexualitet. Detta har hon gjort genom sitt ständigt okritiska stöd för homolobbyns åsikter. Hon tillhör också dem som alltid syns i den årliga Pride-paraden genom Stockholm.

Fackfientlig eller bara allmänt snål?
Vi kommer få anledning att återkomma till utvecklingen i socialdemokraterna. Det kan ännu dyka upp någon motkandidat. Runt om i landet har det börjat röra sig i distrikten. Somliga menar att det kan bli svårt att vara kvar i socialdemokraterna ifall Mona Sahlin väljs till partiledare. En av orsakerna är att hon skulle vara fackförbundsfientlig. Detta har fått nytt syre sedan kvällspressen påpekat att Sahlin stod utanför facket i elva år och gick med först när hon blev aktuell som partiledare. Detta lär inte bero på någon fientlighet mot facket, man kan snarare anta att hennes statsrådslön varit för liten varför hon valt att inte betala fackavgiften. Det är inte lätt att vara Mona Sahlin nu när man måste bekosta såväl godis som annat själv.

Med Mona Sahlin som socialdemokraternas partiledare så kommer partiet att fortsätta sin väg bort från klassiska arbetarvärderingar. Som en motkandidat mot Reinfeldt om att vara Sveriges statsminister kan hon ha bra chanser men detta kommer inte att bero på hennes kompetens utan på att folket kommer att vara trötta på borgerligt styre efter dessa år och åter vallas tillbaka till socialdemokraterna.

den-svenske.com återkommer naturligtvis till händelserna och kommer titta närmare på Mona Sahlins uttalanden framöver. På socialdemokraternas extrainsatta kongress den 17-18 mars kan Sahlin väljas till ny ordförande för socialdemokraterna. Det skulle innebära att nästa vals huvudkandidater blir en man som anser att ”det enda svenska är barbariet”och en kvinna som anser att svensk kultur bara innebär ”midsommar och sådana töntiga saker”.

Mona Sahlin sällar sig till teorin om ”strukturell rasism”