Bonnier byter namn på Tio små negerpojkar

Censuren av gamla klassiker fortsätter. Det började lite smått med att negerbollen inte längre skulle få heta negerboll. Snart fortsatte hysterin till litteraturen. Boken Nu ska vi sjunga drabbades snabbt av en etnisk rensning sedan media satt sina klor i den. Det var ett nätverk som till stor del bestod av kvinnor som skaffat sig främmande män och flyttat utomlands som ansåg att sången ”Familjen krokodil” av Mart Gergårdh var rasistisk eftersom den nämnde ordet ”Niggerland”. Boken utkom första gången 1943 och med tanke på utvecklingen sedan dess kan man knappast påstå att sången medfört någon politisk utveckling som inte gynnat vad man nu ska kalla dem som invandrat till Sverige nyligen eller för flera generationer sedan från Afrika.

Därefter var det Astrid Lindgrens Pippi Långstrump som skulle slaktas. Att hennes pappa Efraim Långstrump var negerkung blev för mycket för många journalister och debattörer. I Norge är han idag kung på en söderhavsö medan han i en tecknad version endast är kung över den fiktiva ön Kurrekurreduttön. Jag ska inte trötta ut läsaren med alla underliga historier om glasspinnar eller temaaktiviteter på Kolmården eftersom vi alla allt för väl känner till alla turer som varit.

Nu har turen kommit till klassikern Tio små negerpojkar av Agatha Christie. Albert Bonniers förlag som ingår i Bonnierkoncernen låter meddela att boken som funnits i svensk handel sedan 1940 nu ska byta namn. Anledningen sägs vara att den kan såra människor. Boken skrevs 1939 och har översatts till en mängd språk över hela världen. Handlingen utspelar sig på en ö där tio personer sitter utan möjlighet att ta sig därifrån. Efter hand mördas en efter en. Handlingen avspeglar sig på det nya namnet som blir Och så var det bara en.

Håkan Rudels som är marknadschef på det judiska bokförlaget säger till tidningen Expressen (även den Bonnierägd) att det inte finns någon anledning att behålla en titel som kan såra människor. Då kan det naturligtvis bli svårt att ge ut böcker eftersom det alltid kan finnas människor som känner sig sårade av olika anledningar. Och så var det bara en kanske sårar enstöringar som inte tycker att det är så ”bara” att vara ensam.

En underlig detalj i denna historia, avslutningsvis, är att Bonniertidningen berättar om Bonnierbolagets beslut innan den senaste upplagan är slut. ”Senaste upplagan, en pocket, kom ut 2001 och den finns fortfarande i lager hos förlaget” skriver Expressen. Vågar vi gissa på att hela artikeln rör sig om en reklamkupp. De vet hur insändarredaktionerna översvämmas med brev när etablissemanget vill stoppa negerbollar och negerkyssar. Nu hoppas Bonnier på en rusning efter Bonnier pockets sista upplaga av Tio små negerpojkar. På så sätt kan familjen Bonnier både ta sitt samhällsansvar och stryka ytterligare en del av vår historia samtidigt som de kan tjäna en slant. Kan det bli bättre?

Snart kommer boken aldrig ha hetat Tio små negerpojkar. Just nu kommer en och annan att protestera men snart kommer de inte våga protestera eftersom det då kommer vara totalt tabu att kalla boken för Tio små negerpojkar. För så fungerar det. Just när tokiga beslut tas så reagerar människor. Då kan de hänvisa till historia och kultur men när inget café sedan sålt negerbollar utan istället chokladbollar under ett år eller två så vågar ingen längre ifrågasätta.

För vi svenskar ska ta hänsyn. Vi ska tacka när vi spottas i ansiktet. Vi ska be om ursäkt för att vi finns till. Vi ska stå ut med att kallas svennehoror. Men framför allt ska vi inte säga något som kan tänkas kränka eller såra den nya befolkningen som av någon anledning alltid ska skyddas och stå över svenskarna. Allt detta verkar vara fastslaget.

Men varför en neger ska behöva skämmas över att vara neger får vi inga svar på. Varför det ska vara fult berättar man inte för oss. Vi är vana vid att etablissemanget förnekar svenskarnas existens. Men hur långt ska de gå? Tidigare var det i alla fall vackert med främmande kultur och etnicitet. Nu går man så långt att man inte bara förnekar svenskarnas idenitet utan även negrernas.

Snart kommer censuren att slå till igen. Kan det vara svenska språknämnden som beslutar att Nigeria ska heta Choklad och dess grannland Niger hädanefter ska benämnas Kurrekurreduttlandet?

Det känns onödigt att formulera något fyndigt slut på denna text. Vansinnet i den politiska korrektheten tar inte slut och snart kommer vi bli tvungna att författa någon ny artikel om något som i Sann 1984-anda ska censureras. Till dess önskar jag er några trevliga dagar. Läs gärna lite Astrid Lindgren för barnen och passa på att avnjuta både negerbollar och Nogger Black. Det är kanske inte det bästa för hälsan men retar det gallfeber på etablissemanget så kan det ändå inte vara helt fel.